Vardagen har kommit igång..
Hela januari har varit lite jobbig med en nystart för både mig och Melvin. Inskolningen på dagis började samtidigt som jag skulle komma in i mitt nya arbete... blev jobbiga veckor men nu börjar det äntligen rulla på.
Inskolningen gick jättebra, vi behövde inte vara där fulla dagar eftersom Melvin älskade att busa omkring. Vi fanns knappt under dagarna, så istället för att vara där var Franz på jobb och jag var hemma och vilade inför kvällens arbete. Skönt, men det kändes väldigt konstigt.. vad skulle man nu göra hemma??
Att hämta Melvin var inte lätt, han ville ju inte hem... =) Vår lilla buspojke ville bara springa runt och leka. Men hellre det än massa gråt när vi går, det hade varit jobbigt .. väldigt jobbigt..
Så här blir det när mamma tjatar om att jag ska le mot kameran...
De kom på mig med näven i chipsskålen!!
Mitt nya jobb, ja.. trivs inte så himla bra. Känns som om detta inte är jag, kan inte riktigt hitta min plats i företaget. Callcenter är ju vad det är, sitter 8716416 miljoner folk på en liten yta och alla pratar samtidigt. Ingen bra ventilation, ingen egen plats utan alla använder samma headset. Nä, absolut inte min grej och jag saknar min plats på HSB så otroligt mycket! Mitt skrivbord, mina "egna" arbetskamrater... mitt jobb! Usch ja... men vad ska man göra, bättre ngt än inget alls...
Det roliga i det tråkiga är att det är i samma byggnad, jag går förbi HSB dagligen. Gör ont i mig men jag kan skratta och prata med mina gamla arbetskamrater dagligen. Saknar dem sjukt mycket! Men jag kommer jobba med dem 2 eftermiddagar i veckan, det är vad jag har fått av HSB. Jag tackade ja direkt. Den foten inne i företaget vill jag ha eftersom jag är övertygad att det kommer bli mer. Jag hoppas iallafall.
Veckan som varit har hela familjen varit sjuka i kräksjukan och vi tror det kommer frpn dagis. Det började med Melvin och kvällen efter var det dags för mig och Franz. Fy satan, aldrig har jag mått så dåligt! Inget jag önskar min värsta fiende ... så illa är det!
Men nu är vi friska igen, förutom Melvin som fortfarande är dålig i magen. Men lika glad för det är vår lilla prins, han sa inte mycket efter kräkattackerna utan jollrade på sitt underbara sätt .. "aguuu".. vad det nu kan betyda.. =)
Prinsen sover och jag och sambon sitter uppe längre än vad vi gjort på hela veckan. Märks att vi nu mår bättre, mycket bättre. =)