Mycket vabbande...

Veckorna har gått och vi har haft en sjuk liten kille... igen.. =( Magen har varot uppblåst och han har inte kunnat behålla ngt alls. Efter några dagar där han från och till fick behålla sin mat åkte vi till akuten i Lund, vi kände att det inte gick att vänta längre. Efter flertal läkare hade kollat på honom och var på väg att be oss åka hem eftersom "Melvin är så pigg och glad unge" kräkte han upp i min famn. Allt vi fått i honom under tiden vi varit där kom upp igen på bara några sekunder. Läkaren var i rummet och insåg snabbt att detta inte var hållbart. Vi fick snabbt ett nytt rum, Melvin fick dropp och Franz fick stanna över natten.

 

De röntgade honom två ggr för att utesluta att det satt något i tarmarna, och efter ytterligare några timmar in på nästa dag var han väldigt pigg och något bättre. Vällingen fick han behålla, och nu var det endast det som gällde.
Majsvälling morgon,middag, kväll och även alla mellanm,ål. Men han drack och det gjorde han med god aptit.
Efter ca 7 dagar bärjade vi med lite yoghurt och annan mat, och han fick behålla det. Magen hade gått ner men ibland fanns tendensen att det skulle svullna upp igen. Prover togs och vi väntar bara på resultatet och en remiss till annan läkare.

 

Men för att det gick så bra med maten så fick han feber istället. Torsdag kväll visade tempen över 39 grader och den höll i sig så i flera dagar. Vi varvade alvedon och ipren vart 4:e timme för att hålla den nere, men så trött och hängig vår lilla son var. Han orkade inget, bara sov och åt väldigt lite. Inte nog med att han tredan tappat i vikt och längd, nu blev det ännu värre.. =(

Idag, tisdag 20 april var han äntligen feberfri!! Känns så underbart att få se sin son le igen, skratta och dansa som han inte orkat nu på 3 veckor. Hoppas nu han får hålla sig frisk en liten tid iallafall!!

Men nu har en annan sak lagt sig som ett svart moln ovanför mig. Rudolf blir bara värre och värre med sin syn och jag känner att det är dags för honom att få somna in. Gör så ont i mig, klarar inte av att förlora båda inom så kort tid. Mina älsklingar och bästa vänner, haft dem i nästan hela mitt liv... =(


Så trött på alla baciller!!

Varje vecka har vi en ny bacill i familjen och det börjar gå mig på nerverna. Inget vi kan göra ngt åt men jag orkar inte med dessa sjukdagar längre, vill ha en frisk, pigg och glad familj igen! Samtidigt är det så tråkigt att vabba från jobb, har precis börjat komma in i det igen efter en lång mammaledighet och så är man borta halva veckor. Grrr...


Sitter i pappas knä och läser i favoritboken ...

Nu är Melvin sjuk igen, men denna gången är det inget som vill försvinna. Måndags kväll kräkte han rakt ut precis innan jag skulle lägga honom för natten. Inga tecken under dagen att ngt var fel, ätit bra och sovit kanon. Efter den kvällskräkningen så var det igång, vi matade honom med sked för att få i honom ngt. Allt kom upp igen.
När onsdagen kom och han var fortfarande lika dålig tog vi honom till akuten i Lund. Det enda Melvin hade fått behålla var majsvällingen, om vi hade tur. De få skedarna med yoghurt eller nypondricka han fick i sig kom upp igen. Även på akuten kräktes han upp, och det fick läkarna att ta beslutet att han skulle ha dropp under natten.

 
Att få emla salva på händerna var inte poppis, sjuksystern fick linda lite för att gömma det...

 
Först lite span på bilarna utanför för att sen decka totalt utmattad i soffan...

Eftersom Melvin haft en uppblåst mage de senaste 14 dagarna så var/är jag 120 % säker på att detta ej är en vanlig maginfluensa. Detta är ngt annat! Melvins mage kan ibland likna en mage på ett undernärt barn, och den kan vara så trots att magen är tom. Allergi är en stor misstanke och läkarna tror det är för gluten. Nästa vecka kommer proverna som de tog på honom under tiden han var där, och i några dagar till får han endast äta majsvälling.. inget annat.. =(


Jag och en väldigt trött Melvin myser lite i väntan på besked ...

Min lilla prins är så trött och medtagen. Han har inte den energin som han brukar, men det är ju inte så konstigt. Hoppas verkligen att vi snart kan börja ge honom ngt annat, men det får bli i små doser...

En sak som jag gillar när Melvin är sjuk det är att jag får lov att gosa med honom! Det är den enda gången som jag kan ha min son i knäet och sniffa lukten ur hans hår! Inte kan man sitta i knäet annars, då missar man ju allt annat som händer under tiden mamma sniffar hår. Men nu får det räcka, jag vill hellre ha en frisk liten son. Saknar hans skratt och leénde...



Mitt allt!!